Jag. Vem är jag? Jag heter Nora Linnéa Elisabet Woodrow och jag är tolv år. Jag fyller tretton den första April. Jag föddes år 1998 på Mölndals Sjukhus. Min farfar Irländsk och min farmor är Svensk. Min pappa föddes i England så som hans lillebror och lillasyster. Pappa kom till Sverige med sin fina brittiska acksent när han var sju år och hade två månader på sig att lära sig Svenska innan hans skola började. Det hörs inte att han är från England alls, speciellt inte på engelskan som inte låter så brittisk längre, utan mer Göteborgsk!! :D Min mamma är helsvensk och har en tvilling syster.
Jag har två bröder: Erik, född 2001/03/28 och min (mamma födde ju honom xD) lille bebis Alfred född 2010/03/02 ♥ jag älskar dom båda jättemycket! Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva mer.... jo!
När jag var 10 år, den 13 december 2008 (de var dagen efter farfars begravning och vi åkte in till Liseberg men gästerna för att få upp stämningen!) så sa mamma o pappa att vi skulle flytta till indien. och jag började gråta. jag ville inte. och jag ångrar inte att jag grät. för det kan vara j*vligt tufft att bo här ibland. med tanke på skolan och hemlängtan. och avundsjuka, för att skolan inte sätter lika höga krav på dig och att jag saknar 1000 människor medans dom som saknar mig saknar en bara. så jag gråter ibland. och ibland har jag det jättebra! när oskar tar hand om mig :) hehe.
en grej till.
När ordet "Svenson familj" kommer upp har jag tänk "dom andra". och nu har jag vell rätt, men jag tänkte så i sverige också! haha, vi va ju värsta svenson familjen (med undantag från all släckt i england o irland). Pappa lämnar på dagis o skola, mamma hämtar. till nån träning (oftast innebandy och när min manda åxå spelade så hämtade antingen Y eller Mamma sen så var det ALLTID smörgås o te middag och jag o mandis spelade sims! ♥ minnen). Men nu kommer vi nog alldrig att vara en svensson familj längre. för när vi flyttar hem så kommer jag ju ha en liten hindi och engelsk pratande liten två-åring springandes runt benen :) och både jag och erik kommer att mixa engelska o svenska hej vildt! för de gör vi alltid-speciellt nu!
de va typ allt, hoppas ni tyckte om de! hehe (lite rörigt kanske...)
kram o hejdå
Nej, några medelsvensöner blir ni aldrig. Och, som du så klokt säger, det finns nog inte någon som tycker att han/hon är medelsvensson. Det tycker bara andra om en. Hoppas bara att du uppskattar din tid i Indien och njuter av den medan den varar. När ni kommer hem igen har ni en massa mer erfarenhet än alla andra barn. Jag förstår att skolan är tuff jämfört med svenska slappskolan men tänk så mycket mer ni får lära er.
SvaraRadera